- Tältning
- Tumregel 1–2 nätter på samma plats
- Koppeltvång
- 1 mars–20 augusti (i praktiken alltid)
- Eldning
- Ingen självklar rätt – eget ansvar
- Skyddad natur
- Naturreservat och nationalparker kan ha egna regler
Vad är allemansrätten egentligen?
Allemansrätten är enligt Naturvårdsverket ingen egen, namngiven lag utan en sedvanerätt som är omgärdad av flera lagar, bland annat miljöbalken och brottsbalken – rätten att vistas i naturen finns även inskriven i grundlagen (regeringsformen) sedan 1994. Grundprincipen brukar sammanfattas som "inte störa, inte förstöra": du får gå, cykla, rida, plocka bär och svamp och övernatta något enstaka dygn nästan var som helst, men du har samtidigt ett ansvar att visa hänsyn till markägare, djurliv och växtlighet. Traditionen har rötter i medeltida landskapslagar och liknande rättigheter finns i grannländerna, om än med annan omfattning – Norge tillåter till exempel tältning i två nätter i sin utmark, medan Danmark har betydligt mer begränsad tillgång till privat skog.
Tältning enligt allemansrätten
Du får tälta något enstaka dygn i naturen, och tumregeln brukar anges till en eller två nätter på samma plats. Välj tålig mark och undvik åkrar med gröda och betesmarker med djur. Håll avstånd till bostadshus – ju mer avskilt du slår upp tältet, desto bättre – och gräv ner eller ta med dig toalettavfall. Är ni flera personer med flera tält, mer än två eller tre stycken, krävs markägarens tillstånd.
Hemfridszonen, området närmast ett bostads- eller fritidshus, omfattas inte av allemansrätten. Det finns ingen fast måttregel för hur stor zonen är – öppen, flack terräng kan kräva större avstånd, medan tydliga gränser som staket eller tät vegetation kan göra zonen bara några meter. Ju längre du tänker stanna, desto längre avstånd bör du hålla.
I nationalparker och naturreservat gäller ofta särskilda, mer begränsande föreskrifter för tältning som går före den allmänna allemansrätten. Reglerna skiljer sig kraftigt mellan områden: i Store Mosse tillåts tältning bara på anvisade platser och max tre nätter i rad, i Kosterhavet max två nätter i rad, i Tyresta bara vid eldrastplatser en natt, medan Söderåsen och Dalby Söderskog inte tillåter tältning alls. Kontrollera därför alltid de lokala föreskrifterna för just det område du planerar att besöka, till exempel via länsstyrelsens webbplats.
Eldning och eldningsförbud
Eldning ingår inte som en självklar rätt i allemansrätten – den som eldar ansvarar alltid själv för att elden inte sprider sig eller skadar mark, djur och växter. Undvik att elda på mossa, torvmark eller jordig skogsmark eftersom elden lätt sprids där, nära myrstackar och stubbar som är svårsläckta, och på berghällar och stenblock som kan spricka av hettan. Du får använda pinnar, grenar och kottar som redan ligger på marken, men aldrig hugga eller såga ner träd och buskar eller ta ris, grenar och näver från levande träd.
Länsstyrelse eller kommun kan besluta om eldningsförbud vid torka i skog och mark, och det är alltid ditt eget ansvar att ta reda på om förbud råder på den plats du befinner dig. Vid skärpt eldningsförbud är det ofta förbjudet att både göra upp eld och grilla, oavsett plats, medan fasta grillplatser ibland kan vara undantagna vid ett vanligt eldningsförbud. Kontrollera aktuellt läge på krisinformation.se innan avfärd – brandrisken kan vara stor även utan formellt förbud. Myndigheten för civilt försvar (MCF) och Naturvårdsverket har tillsammans tagit fram informationsmaterial om eldning och allemansrätt.
Plocka bär, svamp och blommor
Vilt växande bär och svamp tillhör markägaren så länge de sitter kvar, men markägaren får inte hindra allmänheten från att plocka dem där allemansrätten gäller. Fridlysta växter får du aldrig plocka. Nötter och ollon omfattas däremot inte av allemansrätten och kräver markägarens lov, och att gräva upp något helt – till exempel en hel planta eller tryffel – ingår inte heller i det du får göra utan tillstånd.
Hund i naturen
Mellan 1 mars och 20 augusti, den period då vilda djur får ungar, ska hundar hållas under sådan kontroll att de i praktiken nästan alltid bör vara kopplade – det är så Naturvårdsverket tolkar lagkravet. Under resten av året ska hunden vara under sådan uppsikt att den kan kallas in direkt. I samtliga svenska nationalparker gäller koppeltvång året runt. En hund som stör vilt eller jaktbart djur riskerar att kopplas eller, i värsta fall, skjutas av jakträttshavaren.
Skräp och hänsyn i naturen
Ta alltid med dig skräp och matrester hem. Det är extra viktigt eftersom kvarlämnade matrester kan bidra till att sprida afrikansk svinpest, en virussjukdom som smittar vildsvin och tamgrisar och som kan överleva länge i naturen, även i fryst kött. Håll Sverige Rent sammanfattar hänsynen i fyra punkter: lämna inget skräp, skada inte skog eller mark, visa hänsyn för djuren, och sköt dina toalettbestyr rent.
Allemansrätten i naturreservat, nationalparker och fjällen
Allemansrätten gäller nästan alltid även i naturreservat och nationalparker, men begränsas ofta av lokala föreskrifter kring just eldning, tältning, cykling och ridning, och koppeltvånget för hund gäller i praktiken året runt i de flesta reservat. Gränserna markeras ofta med den så kallade snöstjärnan, och det är ditt eget ansvar att ta reda på vilka föreskrifter som gäller i det specifika området, till exempel via informationsskyltar eller länsstyrelsens webbplats. I naturreservat är det dessutom ofta förbjudet att samla ved, eftersom död ved är viktig för mossor, lavar, insekter och fladdermöss – i övrig natur gäller allemansrätten, som ändå aldrig tillåter att bryta kvistar från levande träd.
Allemansrätten gäller också i fjällen, men fjällmiljön är extra känslig och ditt nyttjande får inte skada eller störa samebyarnas renskötsel eller andra areella näringar. Vill du fördjupa dig i vad som gäller för navigation och säkerhet inför en fjälltur kan du läsa vidare i vår guide om fjällsäkerhet och i vår genomgång av karta och kompass.
| Du får normalt | Kräver markägarens lov eller är förbjudet |
|---|---|
| Tälta 1–2 nätter på samma plats | Tälta i grupp med många tält |
| Plocka bär, svamp och blommor | Plocka fridlysta växter, nötter och ollon |
| Elda med pinnar som redan ligger på marken | Hugga ris eller bryta grenar från levande träd |
| Cykla på stig och enskild väg | Cykla över åker med gröda eller plantering |
| Vandra och vistas i naturreservat | Bortse från reservatets egna föreskrifter |
Läs mer hos Naturvårdsverket, som är primärkälla för allemansrättens innehåll och gränser.
Vanliga frågor om allemansrätten
Vad innebär allemansrätten?
Allemansrätten ger dig rätt att röra dig fritt i naturen, plocka bär och svamp och övernatta något enstaka dygn i tält – men den är en sedvanerätt med skyldigheter, inte en egen lag, och bygger på att du inte stör och inte förstör.
Får man tälta var som helst?
I princip ja, med tumregeln en eller två nätter på samma plats, men du ska undvika gröda och betesmark, hålla avstånd till bostadshus och alltid kontrollera om särskilda föreskrifter gäller i naturreservat eller nationalparker.
Hur länge får man tälta på samma plats?
Den allmänna tumregeln är en till två nätter. I skyddade områden som naturreservat och nationalparker kan lokala föreskrifter både förkorta och förlänga detta, eller förbjuda tältning helt, så kontrollera alltid det aktuella området.
Får man göra upp eld i skogen?
Eldning är ingen självklar rättighet i allemansrätten, och du ansvarar alltid själv för elden. Du får elda med pinnar och grenar som redan ligger på marken, men aldrig vid eldningsförbud, och aldrig genom att hugga ris från levande träd.
Måste hunden vara kopplad i naturen?
Mellan 1 mars och 20 augusti ska hunden i praktiken nästan alltid vara kopplad enligt Naturvårdsverkets tolkning. Övriga tider ska den vara under sådan uppsikt att den kan kallas in direkt, och i nationalparker gäller koppeltvång året runt.