Sverige har ett ovanligt stort och sammanhängande nät av vandringsleder, från flerdagarsleder i fjällkedjan till kortare sträckor genom landskapens skogar och kuster. Svenska Turistföreningen, som anlade och fortfarande förvaltar flera av de mest kända lederna, lyfter själva fram Kungsleden, Jämtlandstriangeln och Grövelsjön som några av landets mest välbesökta vandringsmål. Gemensamt för dessa fjälleder är att de går genom öppen, karg terräng ovanför trädgränsen, ofta med möjlighet att övernatta i fjällstugor längs vägen istället för att bära tält hela sträckan.
Längre söderut ser vandringen annorlunda ut. Landskapsleder som Höga Kustenleden, Skåneleden, Sörmlandsleden och Bohusleden går genom skog, myrmark, kustklippor och odlingslandskap snarare än kalfjäll, och kräver sällan samma utrustning eller erfarenhet som en fjälltur. Nationalparker som Tiveden och Söderåsen erbjuder dramatisk natur på förhållandevis kort avstånd från städerna, och runt både Stockholm och i Skåne finns gott om leder som går att nå med kollektivtrafik för en dagstur utan större planering.
Vill du vandra utomlands har vi också samlat guider till några av Europas mest omtalade sträckor, bland annat hyttvandring i Alperna och Dolomiterna samt norska klassiker som Trolltunga. Guiderna nedan är grupperade i fyra block, fjäll, landskap, storstadsregioner och utomlands, så att du snabbt kan hoppa till den typ av vandring du är ute efter istället för att leta dig igenom en lång alfabetisk lista.
Svårighetsgraden på en vandringsled bedöms i praktiken av flera faktorer tillsammans, inte bara antal kilometer. Terräng och underlag, total distans och höjdstigning vägs samman, och flera ledförvaltare i Sverige använder en tregradig färgskala där den svåraste delfaktorn avgör ledens eller etappens nivå. Det finns ingen enskild nationell standard som alla leder följer, så jämför alltid den specifika ledens egen beskrivning innan du bestämmer dig. Vill du hitta fler leder än de vi har guider till är Naturkartan den tjänst Svenska Turistföreningen själva hänvisar till, men en fysisk karta i fickan är fortfarande att rekommendera i terräng där mobiltäckningen kan vara dålig.