Första hjälpen hör hemma i packningen redan innan du går hemifrån, inte något du improviserar när något redan har hänt. Den här guiden går igenom vad en bra förbandslåda bör innehålla, hur du agerar vid tre vanliga scenarier på tur – ormbett, stukning och nedkylning – och när det är dags att larma hjälp.
Vad ska finnas i din förbandslåda?
| Turtyp | Innehåll |
|---|---|
| Dagstur | Plåster i flera storlekar, kompresser, kirurgtejp, liten sax, desinfektionsmedel eller koksaltlösning, smärtstillande, fästingplockare, ID-kort med nödkontakt |
| Flerdagarstur/fjäll | Allt ovan plus räddningsfilt, sporttejp för att stabilisera stukade leder, triangelbandage, vätskeersättning, mag-/matsmältningsmedicin, vattenreningstabletter, egna receptbelagda mediciner |
Packa kittet lättillgängligt och vattentätt, gärna nära toppen av ryggsäcken, och kontrollera utgångsdatum regelbundet så att förbrukade eller för gamla artiklar byts ut. Ta bara med det du faktiskt vet hur du använder – kraftfulla verktyg som kräver särskild utbildning gör mer nytta i rätt händer än i en oövad ryggsäck. Öppna och testa förpackningarna hemma innan turen, så slipper du klura ut hur något fungerar mitt i en stressad situation.
Annonslänkar
För att hålla kittet torrt genom regn och blöta dagar är en vattentät packpåse ett enkelt tillägg till packningen. Se vattentäta packpåsar hos Goingoutdoor för förvaring av förbandslådan.
Säkerhetskit och hur du larmar hjälp
Ett ID-kort med namn, ålder, blodgrupp, allergier och nödkontakt är ett enkelt komplement till förbandslådan. Ha telefonen laddad och gärna en powerbank i packningen. Sveriges nödnummer är 112 och når ambulans, räddningstjänst, polis och fjällräddning. Håll dig lugn i samtalet, uppge namn, så exakt plats som möjligt (gärna GPS-koordinater), antal skadade och deras ålder, hur allvarlig skadan är, aktuellt väder och ditt telefonnummer – följ sedan räddningstjänstens instruktioner och håll telefonen påslagen. Sätt dig och sällskapet i trygghet innan larmet, skyddade mot ytterligare skador och väder. Fördjupa dig i mobiltäckning, färdmeddelande och fjällräddning i vår guide om fjällsäkerhet, och om du planerar en solotur, läs även om att vandra ensam.
Ormbett (huggorm)
Huggormen är den enda vilda giftiga ormen i Sverige. Den går aldrig till anfall och biter normalt bara om man nästan trampar rätt på den – långbyxor ger ett visst skydd. Ett bett syns ofta som två prickar med 6–9 millimeters mellanrum, men märket kan vara svårt att se. Reaktionen beror på giftmängd och bettställe: vanligast är lokal svullnad, mer sällan kräkning, diarré, andningssvårigheter eller svimning. En del bett ger inga symtom alls, så kallade torrbett, eftersom inget gift injicerats.
Ring genast 112 om du misstänker huggormsbett – det kan ge en allvarlig reaktion. Var stilla och vila, eftersom giftet sprids fortare vid ansträngning. Håll den bitna kroppsdelen stilla och gärna i högläge, och ta av åtsittande saker som skor, ringar och klocka innan svullnaden hinner komma. Försök aldrig suga ut giftet, kyla eller värma bettstället, eller snöra åt med skärp eller liknande – det kan få giftet att spridas snabbare i stället. Sök alltid sjukvård även om du känner dig opåverkad, och ring 112 direkt om personen blir kraftigt allmänpåverkad, till exempel slö, svimfärdig eller får andningsbesvär. Särskilt allvarligt är bett på bålen, halsen eller huvudet, samt bett på barn, gravida eller äldre.
Stukning på tur
De flesta som skadar fotleden på tur behöver inte söka vård – stukningar går oftast över av sig själv. Röda Korsets modell för stukningar och andra muskel- och ledskador följer fem steg:
Vila
Försök inte stödja på eller räta ut den skadade kroppsdelen.
Stabilisera
Linda ett stödförband om du vet hur, för att minska rörelse och smärta.
Kyla
Kyl högst 20 minuter åt gången, aldrig is direkt mot huden – linda in i tyg eller en påse.
Högläge
Håll foten högt om det inte gör mer ont, för att dämpa svullnaden.
Sök vård vid behov
Kontakta vårdcentral eller ring 1177 om skadan inte blivit betydligt bättre efter ett par dagar.
Kontakta ambulans eller sjukvård direkt om du misstänker benbrott, personen inte kan gå själv, kroppsdelen är felställd, eller vid mycket stark smärta.
Hypotermi och nedkylning i fjällmiljö
Hypotermi innebär att kroppstemperaturen sjunker under vad kroppen klarar för normal funktion – under 35 grader räknas som nedkylning. Det uppstår oftast i kyla men även i vatten eller vid blåst på ett kallt underlag. Tecken är huttring, blekhet och kyla, som kan gå vidare till desorientering och att huttrandet upphör helt. Vid kraftig nedkylning, till exempel om personen är slö eller medvetslös, ring 112 omedelbart.
Hjälp personen i skydd om möjligt, ta av blöta kläder och värm försiktigt med filtar, sovsäck eller torra kläder. Ge gärna varm och söt dryck om personen kan dricka själv, aldrig alkohol eller koffein, och låt personen ligga stilla vid kraftig nedkylning. En medvetslös nedkyld person kan se och kännas död med kall hud och svag andning – ge aldrig upp, ring 112, kontrollera andningen och starta HLR om personen inte andas eller vid osäkerhet.
Lokala köldskador skiljer sig från allmän hypotermi och drabbar oftast fingrar och tår vid stark kyla: huden blir blek eller blåaktig och tappar känsel. Värm försiktigt med kroppsvärme eller kroppsvarmt vatten (37 grader) i omkring 30 minuter, gnugga aldrig huden, och skynda inte på uppvärmningen med heta föremål. Djupa köldskador med blåsor eller hård, vitgul hud ska bedömas akut. Klä dig i flera lager, undvik bomull närmast kroppen och låt yttersta lagret vara vindtätt – det är fortfarande det bästa sättet att förebygga både nedkylning och köldskador.
Skavsår och mindre sårskador i korthet
Skavsår är den vanligaste mindre skadan på en vandringstur. Tvätta rent med vatten och mild tvål, undvik att peta hål på blåsor, och täck med skavsårsplåster vid behov. Sök vård om det blir rött, varmt och svullet eller bildas var. En fullständig genomgång med förebyggande tips och behandling finns i vår guide om skavsår.
Vanliga frågor
Ska jag lägga is på ett ormbett?
Nej. Kyl aldrig ett ormbett, och försök inte heller värma, suga ur gift eller snöra åt. Håll bettstället stilla och ring 112.
Kan man bli biten av huggorm utan att få gift?
Ja, det kallas torrbett och innebär att inget gift injicerades vid bettet. Du bör ändå alltid söka vård efter ett huggormsbett, oavsett hur du mår.
Hur länge ska man kyla en stukning?
Högst 20 minuter åt gången, aldrig is direkt mot huden. Linda in kylan i ett tygstycke eller en påse.
Vad räknas som nedkylning i grader?
En kroppstemperatur under 35 grader räknas som nedkylning, enligt Röda Korset.
Kan man ringa 112 utan mobiltäckning i fjällen?
Saknas täckning kan hjälptelefoner i fjällstugor och rastskydd ge direktkontakt med larmcentral och fjällräddning. Läs mer om mobiltäckning och kommunikation i fjällen i vår guide om fjällsäkerhet.