Vandra med barn – så lyckas hela familjen på tur

Så långt orkar barn vandra – riktvärden per ålder

Svenska Turistföreningen betonar att barn gillar att vandra och kan gå långt om turen läggs upp lekfullt – sänk tempot och anpassa turen efter barnens leklust snarare än en viss distans. En frisk, van åttaåring klarar enligt STF ofta en dagsetapp på upp till 15 kilometer, men räkna med svårare passager och höjdskillnader i fjällterräng. Från fem-sex års ålder brukar barn klara att gå själva, med allt från 1 till 15 kilometer beroende på ålder och humör – en dålig dag med hunger, dåligt väder eller mycket mygg går det förstås långsammare, och då är det bättre att lägga tiden på lek. En annan redaktionell tumregel är att barn kan vandra ungefär lika många kilometer som sin ålder, till exempel en sexåring omkring 6 kilometer, men det är en mycket grov fingervisning som varierar kraftigt med terräng, ork och väder.

Bära barn på vandring: bärsele och bärstol

Riktigt små barn, upp till cirka ett år, bärs i en bärsele på magen som ska ge bra stöd för huvud och nacke – den som bär barnet kan då själv också ha en egen ryggsäck. Barn över ett år kan bäras i en bärstol på ryggen tills de väger 15–20 kilo eller kan gå själva. Undvik toppturer, stenskravel och hala områden när du bär barn, och stanna ofta så barnet kan byta ställning och röra på blodcirkulationen i armar och ben. Barn i bärsele eller bärstol blir lättare kalla eftersom de sitter still, men kan också bli lätt överhettade varma dagar – packa både en varm mössa och solskydd.

Rätt ryggsäck och packning för barn

Ryggsäcken ska passa barnets rygg, axlar och midja – barns axlar är ofta smala och sluttande, så en bröstrem mellan axelremmarna är ofta nödvändig för att remmarna inte ska glida av. En vanlig tumregel är att barn börjar bära egen packning ungefär när de börjar skolan; innan dess bär föräldrarna barnets saker. Till att börja med räcker ett par kilo, som vantar, mössa, tröja och lite turgodis, och vid runt 10–12 år brukar barn orka bära 7–8 kilo, även om det varierar mycket mellan individer. Ett annat riktvärde är att barn kan bära ungefär 10–15 procent av sin egen kroppsvikt. Som exempel på ryggsäcksstorlekar nämns ofta 5–10 liter för de yngsta som bara bär ett gosedjur, 10–20 liter för dagsturer i förskole- och lågstadieåldern, och 15–20-litersmodeller för äldre barn som ska bära mer själva – behandla dessa som ungefärliga spann snarare än absoluta gränser.

Annonslänkar

Vill du se ryggsäckar i olika storlekar för barn och resten av familjen finns utbudet hos Goingoutdoor.

Kläder: lager på lager i barnstorlek

Gör ingen skillnad mellan kläder för stora och små – även barn behöver ett skönt underställ i merinoull eller fukttransporterande syntet närmast kroppen, ett varmt mellanlager och ett vind- och vattentätt ytterlager. Vattentäta skor eller välsittande gummistövlar är ett måste, och det är klokt att packa extra strumpor och några plastpåsar som nödlösning om fötterna blir blöta. Packa alltid med regnkläder även om morgonvädret ser fint ut, eftersom väder i naturen och särskilt i fjällen kan svänga snabbt. Barn i förskole- och lågstadieålder har ofta redan hemma det mesta som behövs för en dagstur i lågland, och det krävs sällan specialiserad polarutrustning för kortare turer.

Så håller ni motivationen uppe

Låt barnen vara delaktiga i planeringen – berätta i förväg vilken tur ni ska gå, hur långt och hur länge, och låt gärna lite äldre barn, från ungefär fem år, rita en enkel handritad karta tillsammans med inritade rast- och sevärdhetsstopp. Strunta i kilometer och höjdmetrar, ta många pauser och låt barnen utforska. Motivation genom lek och sång håller humöret uppe, och att sätta ett mål, som en liten toppbestigning eller ett vattendrag, och fira när ni klarat det, brukar fungera bra. Dramatisera gärna vandringen som en skattjakt eller ett rollspel, och dela ut småsnacks vid stigmarkeringar som en morot på vägen.

Mat, dryck och pauser på vandringen

Ett jämnt och lagom sockerintag håller humöret och energin uppe – russin, choklad, torkad frukt, nötter eller lite godis, påfyllt minst en gång i timmen och oftare vid tuffare aktivitet, förebygger blodsockerdippar. Grunda ändå med en rejäl frukost och komplettera med mackor, nötter och torkad frukt för jämnare energi, snarare än att luta er för mycket på sötsaker. Fäst gärna en egen kåsa eller vattenflaska på barnets ryggsäck så blir det roligare att dricka regelbundet. Dela gärna upp fjälldagen i två kortare utepass med en lunch- eller vilopaus emellan, särskilt vid dagsturer från en fjällstation, ett tält eller en stuga – det ger barnen ny kraft för eftermiddagen. Korta etapper och många pauser fungerar bäst: 20 minuters gång och 5 minuters vila, eller till och med 10 minuters gång och 2 minuters lek, håller igång de flesta barn betydligt längre än långa sammanhängande sträckor.

Säkerhet: väder, terräng och fästingar

Fästingsäsongen i Sverige räknas ungefär från mars till november, och fästingar kan bli aktiva redan vid omkring 5 graders värme. Mörka, heltäckande kläder som långärmat och långbyxor drar till sig färre fästingar men gör dem samtidigt svårare att upptäcka än på ljusa kläder. Kontrollera barnets kropp efter utevistelsen, särskilt hårbotten och bakom öronen, och ta bort en eventuell fästing så snabbt som möjligt genom att dra rakt ut med en pincett eller fästingborttagare. Sök vårdcentral om rodnad uppstår en till fyra veckor efter bett, eller vid feber, huvudvärk eller ledvärk efter ett fästingbett. Vinterspecifikt gäller att barn i bärstol eller pulka kyls ner snabbare än den rörliga vuxna som bär eller drar dem – kontrollera barnet ofta i kallt och blåsigt väder, och barns ögon är extra känsliga för stark vårvinterreflex från snön, så bra solglasögon som inte släpper in sidoljus rekommenderas.

Vill du fördjupa dig i fjällsäkerhet, som färdmeddelande och vädervarningar, har vi en separat guide om fjällsäkerhet, och vad som gäller för tältning och eldning enligt allemansrätten kan du läsa i vår guide om allemansrätten.

Välj rätt led och boendeform för barnfamiljen

I lågland är terrängen ofta mer skyddad mot vind och regn och kräver mindre utrustning, och längs många låglandsleder finns timrade vindskydd och eldplatser som underlättar en övernattning utan tält. Ett bra knep är att välja en fast utgångspunkt, till exempel en stuga eller ett tält, att återvända till, i stället för att planera en lång sträcka i en riktning. Svenska Turistföreningen erbjuder en kostnadsfri fjällintroduktion för medlemsfamiljer med certifierad fjällguide vid flera fjällstationer, med genomgång av karta och kompass, fjällsäkerhet, allemansrätt, stormkök och packning – ett bra sätt att ta steget mot fjällvandring tryggt tillsammans.

Vanliga frågor om att vandra med barn

• Packlista för dagstur och helgtur
• Fjällsäkerhet – väder och färdmeddelande
• Allemansrätten – vad gäller i naturen
• Börja vandra – guide för nybörjare